Captains Corner
Re: Captains Corner
Tuffare än tåget!Röde skrev:Den där är en tuffing.
WIP
Re: Captains Corner
Tack tack!Röde skrev:Snyggt.
________________________________
Här gåre framåt!
Finputs, lite detaljer och sedan basen kvar bara!
Cultist Priest, WIP
Re: Captains Corner
Jag funderade lite på det du skrev innan om varför man målar.
För min del sögs jag in i hobbyn just p.g.a. hobbyaspekten. Jag såg fräcka modeller och började måla. Men hade jag inte börjat spela så hade det aldrig blivit fem arméer genom åren.
Jag hade svårligen kunna motivera mig att måla många modeller om det inte fyllde något syfte. Och varför plåga sig med att måla 40 hormagaunter + 40 termagaunter om man inte skulle spela med dem? Med det sagt så är jag definitivt ingen storspelare. Om det årligen blir tre-fyra home games + en turnering så är det mycket. Men för mig räcker det för att man åtminstone ibland städar upp i "att-göra" högen ibland. Men med det sagt så är hobbyaspekten fortfarande avgörande. Jag målar upp och spelar med enheter som inte är särskilt optimala men som jag tycker är fräcka. (Typ: Oh! Shiny!).
Jag brukar rutinmässigt åka på däng på turneringar men det bekommer mig inte ett dyft. Jag får rulla tärningar och se mina skapelser på spelbordet. Det räcker för mig. För mig är största behållningen att kunna slappna av om kvällarna med lite målning och pyssel medan man lyssnar på musik och smuttar på kaffe. Allt över det är liksom bonus.
Jag bygger stridsvagnar också vid sidan om. Men typiskt sett blir man klar med dessa och sedan sitter de ledsna i en hörna och samlar damm. 40K modellerna tenderar att leva längre i ens medvetande om man säger som så.
Var inte meningen att försöka kapa din tråd eller något utan bara en fundering om varför jag målar.
Tumme upp på prästen. Självklart måste en kult ha en präst, det är liksom en definition på det hela.
För min del sögs jag in i hobbyn just p.g.a. hobbyaspekten. Jag såg fräcka modeller och började måla. Men hade jag inte börjat spela så hade det aldrig blivit fem arméer genom åren.
Jag hade svårligen kunna motivera mig att måla många modeller om det inte fyllde något syfte. Och varför plåga sig med att måla 40 hormagaunter + 40 termagaunter om man inte skulle spela med dem? Med det sagt så är jag definitivt ingen storspelare. Om det årligen blir tre-fyra home games + en turnering så är det mycket. Men för mig räcker det för att man åtminstone ibland städar upp i "att-göra" högen ibland. Men med det sagt så är hobbyaspekten fortfarande avgörande. Jag målar upp och spelar med enheter som inte är särskilt optimala men som jag tycker är fräcka. (Typ: Oh! Shiny!).
Jag brukar rutinmässigt åka på däng på turneringar men det bekommer mig inte ett dyft. Jag får rulla tärningar och se mina skapelser på spelbordet. Det räcker för mig. För mig är största behållningen att kunna slappna av om kvällarna med lite målning och pyssel medan man lyssnar på musik och smuttar på kaffe. Allt över det är liksom bonus.
Jag bygger stridsvagnar också vid sidan om. Men typiskt sett blir man klar med dessa och sedan sitter de ledsna i en hörna och samlar damm. 40K modellerna tenderar att leva längre i ens medvetande om man säger som så.
Var inte meningen att försöka kapa din tråd eller något utan bara en fundering om varför jag målar.
Tumme upp på prästen. Självklart måste en kult ha en präst, det är liksom en definition på det hela.
Varje meddelande av innebörd, att forumet Svenska40k.se skall nedläggas, är falskt.
Om kriget kommer, 2019
Om kriget kommer, 2019
Re: Captains Corner
Plötsligt händer det!RUNE skrev:Massa kloka ord..
Det här var ett av mina absolut favoritinlägg från någon i min tråd, riktiga känslor och totalt öppen dialog. Mycket bättre blir det inte!
Här är jag helt och hållet i samma båt som du! Modellhobbyn är fantastiskt rolig och belönande, den uppfyllande känslan när en ny enhet blir färdig och hamnar i kabinettet är svår att förklara för någon oinsatt, endorfinerna går bananas.RUNE skrev:Jag brukar rutinmässigt åka på däng på turneringar men det bekommer mig inte ett dyft. Jag får rulla tärningar och se mina skapelser på spelbordet. Det räcker för mig. För mig är största behållningen att kunna slappna av om kvällarna med lite målning och pyssel medan man lyssnar på musik och smuttar på kaffe. Allt över det är liksom bonus.
Att ovanpå det få se mina verk på slagfält mot likasinnade, det är mumma!
Som krydda på det så gillar jag att ta episka bilder på modellerna ute på slagfälten, det visuella i hobbyn är för mig något alldeles underbart.
Att stå och titta på välmålade arméer på välgjorda slagfält är ren lycka! Att få se när så många timmars jobb från olika människor faller samman på en och samma plats!
Tack! Ja nu kommer mina kultister att få mål och mening med sin färd!RUNE skrev:Tumme upp på prästen. Självklart måste en kult ha en präst, det är liksom en definition på det hela.
Re: Captains Corner
Nu har jag påbörjat min resa som målare istället för spelare, helhjärtat och inte i smyg!
Min präst är en försökskanin där jag verkligen är ute på okänt territorium, men det är roligt!
1: Jag vill att min Präst ska berätta en historia.
Min vision är att denna Präst länge känt kultens lockelser, men utan att helt och hållet hängiva sig. Tills nu.
Djupt nere i gruvorna, i Patriarchens boning bland larver och slem, spiller han sitt blod och släpper sitt Crucifix till The Four-Armed Emperor.
Med kropp och själ är han nu helt och hållet ett med kulten.
2: Modelleringsmässigt ville jag testa nya saker
Utanför ramarna, bas och modell helt utanför regelboken. Är han en Magus? Ingen aning.
Larverna är kanske mer Nurgle, men jag tyckte de passade in även här. Någon slags Infestation-worms som Patriachen föder upp i sina gemak.
En hel hink torkade mjölmaskar fyndade jag på Rusta, fågelmat stod det, men det är ju bas- och terrängmaterial!
Jag hoppas de håller sig, de fick lite färg och sedan gloss varnish.
Prästen står upphöjd på en rostig plattform, också helt olikt de spelvänliga baser övriga kulten står på.
Blodet som droppar är ett målat hårstrå.
3: Målningsmässigt ville jag testa nya saker
Efter åratal av Tyranidmålning och ett litet inslag av kultister så är det mycket jag inte gjort eller knappt gjort!
En särk med skuggor och highlights, ett ansikte, ett chainsword, utrustning hängande på modellen.. Kul!
Chainswordet ville jag göra retro-randigt, men jag kände inte att gult passade in alls.
Rött som spot color passar kanske inte kanon med det lila, men jag tyckte det blev helt okej.
Metall har jag inte heller målat så mycket av, jag känner mig inte redo för att testa NMM ännu men längre fram så ska jag.
Inzoomat så blir det tydligt hur mina lager inte smälter ihop sömlöst ännu, jag har mer att öva på där.
Ansiktet var en miscast Quasimodo-style, men det passar ganska bra på den här karaktären att vara lite deformerad!
Jag tror jag ska fortsätta på denna Präst och prova att lägga på skuggor som om det lyser in rakt uppifrån, vilket både kan se snyggt ut och understryka att han är nere i kulvertar där allt ljus som finns kommer uppifrån.
Härnäst ska jag först lära mig lite mer hur min nya kamera fungerar och ta lite fina bilder på min kult!
Kommentera gärna med feedback, vad som är bra och vad som kan bli bättre!
Min präst är en försökskanin där jag verkligen är ute på okänt territorium, men det är roligt!
1: Jag vill att min Präst ska berätta en historia.
Min vision är att denna Präst länge känt kultens lockelser, men utan att helt och hållet hängiva sig. Tills nu.
Djupt nere i gruvorna, i Patriarchens boning bland larver och slem, spiller han sitt blod och släpper sitt Crucifix till The Four-Armed Emperor.
Med kropp och själ är han nu helt och hållet ett med kulten.
2: Modelleringsmässigt ville jag testa nya saker
Utanför ramarna, bas och modell helt utanför regelboken. Är han en Magus? Ingen aning.
Larverna är kanske mer Nurgle, men jag tyckte de passade in även här. Någon slags Infestation-worms som Patriachen föder upp i sina gemak.
En hel hink torkade mjölmaskar fyndade jag på Rusta, fågelmat stod det, men det är ju bas- och terrängmaterial!
Jag hoppas de håller sig, de fick lite färg och sedan gloss varnish.
Prästen står upphöjd på en rostig plattform, också helt olikt de spelvänliga baser övriga kulten står på.
Blodet som droppar är ett målat hårstrå.
3: Målningsmässigt ville jag testa nya saker
Efter åratal av Tyranidmålning och ett litet inslag av kultister så är det mycket jag inte gjort eller knappt gjort!
En särk med skuggor och highlights, ett ansikte, ett chainsword, utrustning hängande på modellen.. Kul!
Chainswordet ville jag göra retro-randigt, men jag kände inte att gult passade in alls.
Rött som spot color passar kanske inte kanon med det lila, men jag tyckte det blev helt okej.
Metall har jag inte heller målat så mycket av, jag känner mig inte redo för att testa NMM ännu men längre fram så ska jag.
Inzoomat så blir det tydligt hur mina lager inte smälter ihop sömlöst ännu, jag har mer att öva på där.
Ansiktet var en miscast Quasimodo-style, men det passar ganska bra på den här karaktären att vara lite deformerad!
Jag tror jag ska fortsätta på denna Präst och prova att lägga på skuggor som om det lyser in rakt uppifrån, vilket både kan se snyggt ut och understryka att han är nere i kulvertar där allt ljus som finns kommer uppifrån.
Härnäst ska jag först lära mig lite mer hur min nya kamera fungerar och ta lite fina bilder på min kult!
Kommentera gärna med feedback, vad som är bra och vad som kan bli bättre!
Re: Captains Corner
hur snyggt som helst med droppen! tillgav otroligt mycket till prästen! tjusigt som tusan!
Re: Captains Corner
Såg den på fejan, grymt bra!