Match 5 - Karl-Johan Wallander (Space Wolves)
Mellan match 4 och 5 hade arméerna varit uppställda för Best army-bedömning. Efter att ha varit och ätit kom jag och några till inspringande precis när femte matchen skulle börja. Jag tänkte att det skulle vara praktiskt om man skippade swissen och istället mötte den armé som stod uppställd för bedömning på samma bord, och på det bordet (eftersom man då slapp flytta på saker). Sen kom jag på att den listan som stod på samma bord var en riktigt elak Chaos-armé som spelade med SW-reglerna, så det var lika bra att det inte blev så. Jag packade ihop armén och skyndade bort till bordet där jag skulle vara. Och fick då se att jag skulle möta... den elaka Chaos-SW-armén som hade stått uppställd för bedömning på samma bord som min armé. Oh crap!
Listan bestod av Logan, tre enheter long fangs med två laser och två missiler i varje, två stora enheter wolfguards med två assaultcannons i varje och stormbolters på resten, två femmor wolfguards med cyclones samt en enhet wolfscouts med meltagun och combimelta. Missionet var tre objektiv har jag för mig.
Jag vann slaget om vem som fick börja och bestämde mig snabbt för att jag måste börja. Jag kunde inte out-shoota den listan utan var tvungen att komma in i närstrid. Jag ställde upp båda hoppsquadsen och land raidern så långt fram det gick, medan razorbacken ställde upp för att countercharga wolfscouts när de kom in. Första rundan körde jag fram med allt och smokade raidern. Jag sköt lite och dödade en long fang har jag för mig. I hans runda öppnar alla longfang-enheter (varav en har tank hunters) upp på Land raidern, vilket resulterade i en glancing hit, som blev shaken. Jag behövde bara slå ett enda smokesave (och det missade jag). Båda enheterna dakka-wolfguards skjuter på mina hoppsquads, vilket resulterar i... en död marine. Cyclonerna lyckas immobilisera furioson.
I min runda två chargar två enheter assaultmarines, min kapten och dödskompaniet in i båda dakka-enheterna wolf guards och binder ihop allt till en stor strid. Logan skriker så att de får varsinn extra attack, men dödskompaniet och kaptenen rensar bort en hel del av dem innan de får slå. Och de som är kvar uträttar inte så mycket heller. Resultatet blir att den ena squaden utplånas helt och de få kvarvarande marinsen i den andra måste ta ett Ld-test som de enbart klarar på snakeeyes. Men vargarna har inga ormögon, utan de flyr allt vad de orkar och lyckas komma undan. Under tiden har reten av min armé skjutit ut en longfang till. Nu ser det rätt bra ut. I hans runda två visar det sig att det kanske inte är helt slut ändå. Longfang-enheterna skjuter ut nästan hela dödskompaniet och Logan och de båda cyclone-enheterna chargar resterna och den ena assaultsquaden (med kaptenen i). Logan slår ihjäl dödskompanisetna och i övrigt dör det lite på båda sidor. I min runda tre funderar min fria assaultsquad på om de skall hjälpa till mot Logan eller rensa bland long fangs. De bestämmer sig för att ge sig på ena Longfang-enheten. Loganstriden verkar rätt körd, så det känns onödigt att offra enheten på den. De ställer sig så att de kan nå två enheter. Efter att ha skjutit lite är det ett rejält stort glapp mellan dem. Min motståndare frågar om jag tror att det går att få till en kombicharge där. Jag svarar att det nog blir svårt. Sen funderar jag lite och frågar vad han tycker om Egge-charges samtidigt som jag säger att om han inte gillar dem så kommer jag att låta bli. Han svarar att det är väl kul om man trixar lite så han tycker att jag skall försöka. Och efter lite kreativt flyttande chargar jag in i båda enheterna! Den tredje enheten long fangs har tagit ytterligare lite stryk av skytte och jag har för mig att de antingen blev helt utplånade eller flydde av brädet. I närstridsfasen dödar mina assaultmarines ena enheten long fangs, men resterna av den andra står modigt kvar. Sen kommer jag inte ihåg exakt det hände men Logan slår i vart fall ihjäl de kvarvarande assaultmarinsen och ger sig på nästa squad. Scouterna kommer in på ena kortsidan men blir utskjutna. Och de få kvarvarande wolf guardsen blir utskjutna. Mina sista assaultmarines flyr från Logan. Vi slår om slaget tar slut och det gör det. Så är solen går ner står Logan i motljus och vrålar ut sin vrede mot min armé...
...Fast då upplyser en åskådare oss om att det här uppdraget har fixed game length på sex rundor. Solen tar ett skutt upp på himlen igen, mina assaultmarines rallar och en väldans massa lascannons, missiler och meltaguns riktas mot Logan, vars vrål byts ut mot oskyldigt visslande och ströblickar mot himmelen. Sen bildas ett litet svampmoln runt honom när hela min armé skjuter på en gång och han dör precis. Vilket innebär att jag får alla objektiv. Jag har dock tagit en del försluster så det blir 19-5 till mig. (Vilket reduceras rejält av kompen eftersom han har nästan maxkomp...)
Så totalt med målning fick jag ihop (24+17+6+14+19+18=) 98 poäng, vilket innebär att jag kom på en fjärdeplats, vilket jag absolut får vara nöjd med. Jag vill också passa på att varna er för den falska resultatlista som onda Chaos-kultister har spridit i ett försök att förringa Imperiets seger. Den påstår att resultatet på något sätt skulle ha "modifierats" av den lömska Chaos-guden Khomp (förmodligen en släkting till Khorne) och att jag egentligen bara fick 80,5 poäng och hamnade på en 20:e plats. Detta är givetvis bara lögner...
Dessutom vann min armé Best army, vilket var riktigt kul. Tack alla som röstade på mig!
