3++ Artikel

[Bengt]

Jag tycker inte det behöver ha något med fluffnazism att göra. Om man ser en marine armé som är målad och modellerad som något som har en egen uppsättning regler men använder en annan, nyare vackrare och bättre, uppsättning regler så skulle man kunna anta att personen är en codexhopper. Det gör i sin tur göra att man får en förutfattad mening om personen. Inte för att att han skulle ha antastat fluffet men för att han kanske bryr sig lite för mycket om att vinna. Man kanske måste håla utkik efter en "hand of god" under slaget...

Som alla förutfattade meningar kan den förstås vara felaktig.

[Gonka Koff]

är det NÅGON annan än de "kompetativa" som reproducerar denna påstådda konflikt?

Tja, typ alla som tycker att komp är bra?

länka gärna. jag känner verkligen inte igen mig i bilden av "fluff nazis" (som artikeln nämner), eller i att denna grupp gamers skulle se ner på folk som är mer kompetativt lagda. eller har jag missat något?

Min kommentar var nog lite malplacerad, jag syftade på ostproblematiken, inte målningsnazism.
Men visst har det på ett par ställen även i denna tråd dykt upp ett antal kommentarer och påståenden som kopplar ihop viljan att vinna med något negativt. Så jag behöver inte länka, du finner det du söker här

jag tycker att både "ostighet" och "codex creep" gör såpass liten skillnad att det sällan spelar någon roll om man ser på det över loppet av en hel turnering (detta förutsatt att det är okompat och med begränsad användning av victory points).

Och förutsatt att alla deltagare har tillgång till de modeller som är bäst i förhållande till sin poängkostnad. (I dagligt tal kallat för "ostiga enheter".)

Ditt argument är bra, jag har själv använt det. Tyvärr har jag märkt att det inte funkar så i praktiken. Jag tror att de flesta modeller som köps av turneringsspelare införskaffas på grund av dess komppåverkan mer än något annat. Komp kräver en evig process med omformning av armeer, inköp och målning, dvs det är bara hardcore gamers som klarar av att ligga på topp.

[Tist]

Att man bara ansvarar för att man själv ska ha roligt tycker jag är bull, lite ansvar för att båda ska ha en trevlig stund tillsammans måste man ju ha.

Sen tycker jag det är ganska löjligt att spela en sak som en annan bara för att det codexet är bättre eller "passar fluffet bättre". Spela AdMech eller Squats som IG går bra då dessa ändå inte har några egna regler. Spela chaos som SW eller BA tycker jag är löjligt men inget jag skulle bli agro på. Blanda in andra universum som Star Trek eller Hello Kitty eller McDonalds marines är bara helt fel och då kan man lika väl spela med gröna pluppar.*

....men det är jag det

*Allt som dock är syggt byggt och målat har sitt meritvärde i detta, men mera som konstform och inte som en del av 40K. =P

[GLinus]

det är ens egna ansvar att man själv har kul.

Det här är enligt mig den mest korkade inställningen som förekommer inom svensk 40K i dagsläget. Kom igen!!

Man vågar alltså inte ta ansvar för hur man beter sig när man spelar utan lägger över ansvaret på motståndaren för att ha roligt när man spelar mot honom/henne. Hur otroligt barnsligt är inte det?! Det är ju samma sak som att säga att det är mobboffrets ansvar att inte bli mobbad. Om jag står och kallar min motståndare för idiot, och bråkar om alla regler, kontrollmäter min motståndares förflyttningar, skrattar år honom när han har otur etc så är det alltså min motståndares fel att han har tråkigt?! För det är hans eget ansvar att ha kul...

När jag spelar spel med andra människor så får jag ta ansvar för hur jag beter mig, eftersom jag är en vuxen, icke utvecklingsstörd människa. Det är min skyldighet som medmänniska.

Följande kan inte understrykas tillräckligt:
Det är DITT ansvar att bete dig som folk mot din motståndare.
Det är DITT ansvar att din motståndare får en så rolig spelupplevelse som möjligt.

Därmed fråntas inte var och en sitt eget ansvar att ha så roligt som möjligt, dvs att ha så god inställning som möjligt, men som motståndare har man ett stort ansvar för att den gemensamma upplevelsen ska bli så positiv som möjligt.
Alla spelar för att vinna i någon mån, och ingen vill förlora, men med en trevlig motståndare kan man ha riktigt roligt oavsett om man vinner eller förlorar. Däremot är något av det värsta som finns att bli överkörd av en otrevlig och skadeglad motståndare. Det tror jag är något som de flesta skriver under på.

[DHettNeck]

När folk säger att det är ens eget ansvar att ha roligt tror jag oftast att det syftar till hårdheten på listor.

Kommer man med en fluff-lista till en okompad turnering och får massa stryk och tycker det är aptråkigt är det ens eget fel. Om man har tråkigt för att motståndaren är otrevlig är det motståndarens fel och dennes ansvar att rätta till.

[Papa D]

HAHA - Så klart det handlar om listbygge och hårdhet i list synergi och skapande. Inte att man är otrevlig, dryg eller dum i huvet. Men de skulle ju kunna handla om att man tar chansen att steamrolla nån och inte håller tillbaka... Jag håller inte tillbaka och spelar sämre på en turnering för att nån annan ska få roligare. Och jag spelar inte en komp 70 lista på en komp 25 tröskel heller. Man måste själv ansvara för att man har förutsättningarna att ha kul på en turnering, däremot kan man ju dread-socka folk som fuskar/är otrevliga osv.

/D

[Mattias H]

@GLinus:

Det du beskriver är ju ett praktarsel och det var väl inte riktigt så jag tolkade att artikelförfattaren menade utan mer att det var upp till folk själva att veta vad de är ute efter i en förutbestämd match. Ett praktarsel är ett praktarsel och såna gillar väl ingen.

I övrigt tycker jag väl att artikelförfattaren blandar och ger sina åsikter, en del oerhört barnsliga och andra ganska friskt pragmatiska. (Orkar inte dissekera inlägget mer än så men det mesta jag tänker på har redan sagts av tidigare inlägg oavsett.)

[HeadWar]

jag tycker att både "ostighet" och "codex creep" gör såpass liten skillnad att det sällan spelar någon roll om man ser på det över loppet av en hel turnering (detta förutsatt att det är okompat och med begränsad användning av victory points).

Och förutsatt att alla deltagare har tillgång till de modeller som är bäst i förhållande till sin poängkostnad. (I dagligt tal kallat för "ostiga enheter".)

Ditt argument är bra, jag har själv använt det. Tyvärr har jag märkt att det inte funkar så i praktiken. Jag tror att de flesta modeller som köps av turneringsspelare införskaffas på grund av dess komppåverkan mer än något annat. Komp kräver en evig process med omformning av armeer, inköp och målning, dvs det är bara hardcore gamers som klarar av att ligga på topp.

Pratade vi inte om okompade turneringar?

Min erfarenhet av okompade turneringar är att det finns folk som av olika anledningar har modeller som inte är de bästa i förhållande till sin poängkostnad, även om de kommer från en "kultur" där det inte spelas med komp. De har en enorm nackdel när de möter en mer optad armé.

De flesta codexar kan mycket riktigt få ihop åtminstone en build som det är rimligt att försöka vinna en turnering med, men inom varje codex finns det definitivt enheter som är bättre (ostigare) val än andra. Påstår man något annat är man rent ut sagt dum i huvudet.

[L3go]

@Herr Lampén: ok. då kan jag med lättnad säga att jag missförstod dig. ok, ja, jag håller med dig att man kan skymta detta även i denna tråd.
dock inte till den grad som man gör gällande på exempelvis YTTH och 3++. jag antar att detta beror på att warhammer-kulturen ser lite annorlunda ut "där borta", och folk är mer militanta i sin hållning.

EDIT: jag tenderar att svamla när jag inte stoppar mig själv. kort sammanfattning i slutet.

nu när jag även läst artikeln måste jag säga att jag till viss del instämmer i det Loring skriver. jag tycker det är föredömling att innan en match göra gällande om det är en strid på liv och död, eller om det handlar om lite avkopplat tärningsrullande och gubbflyttande (om jag nu minns honom rätt).

vi kan ta ett exempel: jag kommer med mina gubbs och känner för lite lattjo-lajban (innan jag fortsätter vill jag dock döda en myt, och det är att jag i "casual gaming" skulle göra "fluffiga beslut" bara därför att. det är klart att jag ändå kommer fatta beslut som gör en vinst så trolig som möjligt. ett exempel jeppa tar upp i en annan tråd är att flytta sina berzerkers från ett objektiv i sista rundan för att det är "fluffigt". sådana dumheter är inte ett KRAV, för att inte se sig som "kompetativ".)

när jag kommer till klubben möter jag spelare X (vill inte nämna någon, ifall denna känner sig förolämpad). spelare X säger "visst. vi kan ta en match. dock vill jag bara varna. turnering whatever-con börjar närma sig, och jag behöver träna med mina "ostmarines".

man kan se det som att jag och X går in i matchen med olika "tänk". dock tycker jag att varken jag eller X har rätt att gnälla. vi har båda varit överens om att jag är sugen på lite lattjo-lajban och X är mer sugen på tävling.
om någon av oss känner att den andres inställning på något sätt gör att matchen kommer bli sjukt trist för denna, är det väl inte svårare än att säga "sorry dude. jag tror du får ut mer av att spela mot någon annan"

OBS 1:
jag valde här att måla upp mig som "the casual gamer" eftersom bilden jag får av att läsa 3++ och YTTH är att kompetativa gamers (återigen reservation för att jag inte anser detta vara giltigt exempelvis i sverige) tycker att casual gamers bara gnäller och skriker WAAC till och från.. jag tycker då och då att lite stenhård tävling kan vara rätt spännande, men ville inte att myten om casual gamers som "waac-hatare och tävlingsfientliga" ska reproduceras av vad jag skriver.

OBS 2:
det "sociala kontraktet" (exemplifierat ovan) kan vara problematiskt när det gäller turneringar. jag tycker dock det är viktigt att inte generalisera dessa händelser. jag tycker inte att "kompetativa" spelare har monopol på turneringar, med något absurt resonemang om att det på något sätt handlar om att utse vem som är "bäst" på att flytta plastgubbar och rulla tärningar, och att mindre kompetativa spelare får acceptera att en turnering är på blodigt allvar.
dock anser jag inte heller att en turnering behöver vara en fluff-kramig get-together där alla måste tycka om varandra. tävlingsaspekten av att 100 nördar samlas en helg brottas lite (figuratively speaking) för att se "who's hot and who's not" (again, figuratively speaking. jag pratar INTE om utseende) har absolut sin charm, och en fascinerande adrenalin-kick.


hmm... jag känner att jag svamlat nog för nu. tror ovanstående sammanfattar mina mellan-mjölks-lagom-intetsägande åsikter ganska bra. sammanfattande citat från filmen mars attacks "can't we all be friends?" obama's response "yes, we can".

ha det.

[HeadWar]

Jag skulle vilja påstå att det viktigaste i den här diskussionen är att folk slutar skriva "kompetativ".

Det heter "kompetitiv". Om man nu absolut tycker att det är för jobbigt att skriva "tävlingsinriktad".